Framförandet av En Mölna-Elegi på plats den 17 september blev mycket lyckat. Medverkade gjorde Henric Holmberg (som även stod för bearbetningen), Paula Brandt, Mikael Saedén och Sonja Lund. Spelledare och animatör var Anders Mortensen. Föreställningen togs upp på video och publiceras under hösten. 

Artemistemplet i Sardes, Turkiet

Ekelöf-sällskapets Turkietresor

Ekelöf-sällskapet har genomfört tre resor till Turkiet i Gunnar Ekelöfs fotspår – september, 2010, april 2013 och 2014. Resorna arrangerades av sällskapet i samarbete med resebyrån Pakero Travel och Serhat Paktas som svensk- och turkisktalande guide. I Istanbul hölls föreläsningar om Ekelöfs Diwandiktning på Svenska forskningsinstitutet. Föreläsare under de olika resorna var bl a Magnus Halldin, John Swedenmark, Helena Bodin, Bo Utas, Johan Cullberg, Agnes Mesterton och Sten Ljunggren reciterade dikter. Från sällskapets styrelse deltog Karin Levander under alla resorna som guide. Serhat Paktas var vägvisare genom Turkiets rika kulturhistoria i Istanbul, Troja, Pergamon, Efesos, Sardes m m.

Under mars – april 1965 genomförde Ekelöf tillsammans med sin fru Ingrid sin enda resa till Turkiet. Han ville besöka det bysantinska rikets forna huvudstad Konstantinopel, kejsarnas palats Vlacherne med den heliga källan Ayiasma och modersikonen ”den svarta bilden under silver sönderkysst” i det lilla grekiska kapellet. Han besöker även Chorakyrkan med sina mosaiker, Hagia Sophia med den stora ärkeängeln högt upp i ett valv. Upplevelserna inspirerade honom till Diwantrilogin och de första dikterna till Fursten av Emgión skriver han på hotellrummet.

Resan fortsatte sedan till Izmir samt en Kybelegestalt, inhuggen i berget och en gråtande Niobe i form av en klippa därefter till de antika städerna Ephesos och Sardes med ruiner av ett jättelikt Artemistempel. I det pastorala landskapet med betande får, popplar och vinodlingar rinner floden Paktalos, där ströddes också Ekelöfs aska efter hans död.

Sällskapets resor besökte alla platserna. Artemistemplet och floden med Ekelöfs aska, blev en vacker avslutning på en veckas resa med diktläsning, minnesord och samvaro i det vackra landskapet.

För mer om Ekelöfs resa se:

Carl Olov Sommars biografi om Gunnar Ekelöf

Ulf-Thomas Mobergs Gunnar Ekelöfs turkiska resa 1965 i Svenska forskningsinstitutets Meddelanden 7/1982

 
”Den svarta bilden sönderkysst” i grekiska kapellet Vlacherne med Ayiasma, den heliga källan.

 
Ärkeängeln i Hagia Sophia.              Mosaik i Chorakyrkan.

 
Klippan Niobe i Manissa.                       Kybele inhuggen i berget.

Paktalos, där Ekelöfs aska ströddes 1968.

Hans Nordin vid sin skulptur Non Serviam med dottern
– modell till skulpturen under 70-talet.

Skulpturen Non Serviam – en protest mot platsen

Två stadsvandringar i Gunnar Ekelöfs barn- och ungdomskvarter i Stockholm genomfördes 2012 den 3 juni och den 15 september på diktarens födelsedag. Samling för vandringen var på Malmskillnadsgatan vid Ernst Nordins skulptur ”Non Serviam”. Den 3 juni deltog skulptören och även hans modell, dottern Erika, nu vuxen. Skulpturen skapades under slutet av 70-talet och uppfördes 1980. Vi bad Ernst Nordin berätta.

” Ja, så här var det. Det fanns då en nämnd som hette KNAP i Stockholm, Konstnämnden för allmänna platser, och av dem fick jag den smickrande frågan om jag ville göra en skulptur i stan.
Det var beviljat att jag fick tänka ut en plats alldeles själv.

Det är inte så ofta som det händer, och glad i hågen gick jag och tittade på den ena förnämliga platsen efter den andra, som skulle vara värdig en skulptur av mig (skratt).
Jag tänkte på Kammakargatan. Jag läste väldigt mycket av Ekelöf då, och på Kammakargatan finns det en väldigt trevlig plats, en vacker plats tycker jag. Det är där trappan går ner mot Birger Jarlsgatan.
Men sen så tänkte jag om lite grand. Jag tyckte att de fina platserna klarade sig kanske ändå, men däremot tyckte jag att en av de tråkigaste platserna i city är just här, där de där fina varuhusen och bankerna vänder baksidan till.

Det är ett litet svek, tycker jag, av arkitekterna, den här platsen. Så den här flickskulpturen är kontrast till, eller protest mot, detta. Jag tänkte också på den här trafiken som försiggår här med flickorna.

Jag har ju två döttrar och det är ju förskräckligt att flickor kan behöva hamna här.

När skulpturen väl var färdig blev jag förvånad, för den första tiden låg det blommor på den. Jag har aldrig gjort en skulptur, som har blivit så uppskattad som den här. Det är märkligt.”

Framför flickan på skulpturen står diktraderna ”Jag är en främling i detta land/men detta land är ingen främling i mig!” ur Gunnar Ekelöfs dikt Non Serviam från 1945. Ernst Nordin berättar att Ekelöf var aktuell för honom under den tiden. Han hade fått uppdraget att göra en medalj med porträtt av Ekelöf i serien svenska författare.

Han läste också många Ekelöfdikter. Bland annat hade han diktraderna ”blommorna lutar sig mot natten och lampan spinner ljus ….. och barnena leker tyst med ord på golvet/” ur samlingen Sent på jorden i bakhuvudet. Man kan tänka sig att den lilla flickan just leker med orden framför sig på skulpturen.

Fler frågor om platsen och slavhandeln runtomkring kommer. Han säger att det handlar om den oskuldsfulla flickans utsatthet. Att han gjorde en så stor platta på skulpturen var för att folk skulle kunna sätta sig ner och umgås med henne. När vi samlades till vandringen satt där också ett gäng med sina kaffemuggar, tidning och cigaretter.

Henrik Lindström, John Swedenmark, Astrid Bäckström och Karin Levander från Sällskapets styrelse ledde vandringen från skulpturen till Johannes kyrka och Ekelöfs barndomshem på Kammakargatan 8. Där blev vi även inbjudna till just den våning 4 trappor upp där Gunnar Ekelöf bodde under åren 1914-1923.
Anna Säflund Orstadius skrev ut den inspelade intervjun med Ernst Nordin från den 3 juni 2012.